Fermenterad mat har under de senaste åren blivit allt mer populärt. Det är från början en gammal konserveringsmetod som under den senaste tiden fått ett nytt uppsving inte minst på grund av de positiva hälsoeffekter fermentering medför.
Konservera för de nyttiga bakterierna
Fermentering handlar som sagt om att konservera. Man låter råvaran, till exempel olika sorters kål, rödbeta, gurka eller morot, jäsa tillsammans med salt under lufttäta förhållanden. Då börjar bakterier, hälsosamma sådana, att producera mjölksyra och kolsyra som påverkar smaken, näringsinnehållet och konsistensen på maten. Under fermenteringsprocessen kan det börja bubbla i burken, det är ett tecken på en aktiv bakteriekultur och att din fermentering går alldeles utmärkt.
Mjölksyrabakteriernas positiva egenskaper
Det är mjölksyrabakterierna som har den största positiva hälsoeffekten. Dessa nyttiga bakterier producerar peptider som hämmar tillväxten av, och dödar redan befintliga, oönskade bakterier – de stärker alltså ditt immunförsvar och hjälper dig att hålla dig frisk. Mjölksyrabakterierna minskar också risken för magbesvär och gör det lättare för kroppen att bryta ner mjölksocker. Dessutom gör mjölksyrabakterierna det lättare för kroppen att ta upp livsviktiga vitaminer och mineraler, som till exempel B12, K-vitamin, magnesium, kalcium, zink och järn. Det finns även studier som visar att mjölksyrabakterierna i fermenterad kost kan bidra till lägre blodtryck, lindra inflammationer, hjälpa till att hålla nere vikten och motverka andra livsstilssjukdomar.
Trots namnet innehåller mjölksyra faktiskt ingen mjölk. Bakterierna fick sitt namn eftersom de upptäcktes för första gången i sur mjölk, och det var inte förrän senare man upptäckte att samma bakterier fanns på växter och grönsaker också. Så om man är laktosintolerant behöver man inte vara orolig när man äter fermenterad mat, eftersom mjölksyra inte innehåller någon laktos.
Ät fermenterat för tarmfloran
De nyttiga bakterierna i den fermenterade maten gör så att tarmväggen stärks, vilket leder till att färre slaggprodukter från tarmen går ut i blodomloppet. En kost som består av för mycket snabba kolhydrater och raffinerat socker kan leda till att vissa proteiner inte bryts ned ordentligt och istället tas upp av kroppen. Detta kan i sin tur leda till upprepade, och till slut kroniska, inflammationer. En god tarmflora är ett viktigt steg mot en frisk och stark kropp, ett ökat intag av fermenterade livsmedel kan därför vara ett bra första steg mot en gladare mage.
Bevarar grönsakernas C-vitamin
De positiva effekterna av fermenterad mat tar inte slut där. Jäsningsprocessen bidrar inte bara till att kroppen lättare tar upp vitaminer och mineraler, den gör dessutom så att C-vitaminhalten i grönsakerna bevaras. C-vitamin fungerar som en antioxidant och behövs för att blodkärlen, tänderna, huden och benstommen ska fungera normalt. C-vitamin underlättar även kroppens järnupptag. Brist på C-vitamin kan bland annat leda till trötthet och att man känner sig svag.
Mer än bara syrade grönsaker
De här nyttiga bakterierna finns såklart inte bara i fermenterade grönsaker. Surdegsbröd är ett annat exempel på ett fermenterat livsmedel. När degen jäser omvandlar jästcellerna och mjölksyrabakterierna kolhydraterna i mjölet till koldioxid och mjölksyra. Denna långsamma jäsningsprocess ger brödet en speciell karaktär och smak, ökar dess hållbarhet och bidrar till att kroppen får i sig en rad nyttiga bakterier.
Andra exempel är syrade mjölkprodukter med tillsatt bakteriekultur. Exempel på detta är bland annat A-fil med acidofilus, B-fil med bifidum, Cultura och kefir.